Lars Werkö om kolesterol och hälsa
Bryderi



När jag för tio år sedan började undersöka hur margariner och matoljor tillverkades, förvånades jag över hur en produkt som tillverkades på kemisk väg kunde förknippas med hälsa. Naturliga och för vår hälsa viktiga ämnen hade reducerats eller helt tagits bort, ungefär som när man gör potatismjöl av en potatis med sina vitaminer, mineraler och proteiner. Ingen skulle påstå att potatismjöl är "nyttigare" än en potatis.

Lars Werkö
I detta bryderi läste jag en artikel i Hjärt och Lungfondens skrift 1995 av den kände auktoriteten och tidigare professorn i medicin vid Sahlgrenska Sjukhuset, Lars Werkö. Han sade bl a:
"När man studerar bakgrunden till hjärtsjukdomar har man framförallt från jämförande befolkningsundersökningar definierat en rad s k riskfaktorer, dvs faktorer som kännetecknar dem som förr eller senare kommer att sjukna i en viss hjärtsjukdom. Det intensiva letandet efter sådana faktorer har lett till att man nu definierat mer än 250 riskmarkörer för död i hjärtinfarkt. Det tycks emellertid fodras att flera faktorer finns hos en individ för att individen verkligen skall kunna anses befinna sig i riskzonen för ett tidigt insjuknande.

Att bara relatera hjärtattacker till höga blodfetter eller fett i kosten är inte längre möjligt. Ett exempel på denna förklaringsmodells sammanbrott är utvecklingen i England och Sverige. I dessa länder har människor inte ändrat sin kost särskilt mycket trots envisa informationsinsatser. Ändå minskar hjärtattackerna i frekvens, där som i hela övriga västvärlden. Den franska paradoxen - att fransmännen, även med ost och gåslever i kosten och kolesterolvärden på samma nivå som i övriga Västvärlden - har nästan lika låg frekvens hjärtattack som japaner, bidrar också till att man måste ifrågasätta betydelsen av kosten, och framförallt dess fetthalt, som huvudsaklig orsak till skillnader i hjärtattacker mellan olika länder.

Under en stor del av den tid som det medicinska etablissemanget - starkt understött av läkemedelsföretag och livsmedelsproducenter - envist hållit fast vid kosten, och i synnerhet dess innehåll av fett, framförallt animaliskt, som det stora problemet, har samhällsvetare, socialmedicinare och ekonomer i allt större omfattning kunnat visa att ekonomiska förhållanden, jämlikhet i familjer eller samhälle eller brist därpå, sociala nätverk och olidliga förhållanden på arbetet spelar stor roll för att hjärtat och dess blodkärl skall reagera på ett för individen farligt sätt.

Denna förskjutning av uppmärksamheten från medicinska till psykosociala eller socio-ekonomiska faktorer när det gäller uppkomsten av allvarliga sjukdomstillstånd har inte accepterats av alla forskare. I synnerhet inte många av dem som satsat sin prestige - och kanske karriär - på någon viss biologisk riskfaktor. De har antingen bortsett från dessa aspekter på sjukdom, helt enkelt försökt tiga ihjäl dessa fynd, eller också ansett dem vara alltför "mjuka", för svåra att mäta, för att ta på allvar."

Margarin och ohälsa
Idag står det klart för mig att denna "nyttighetsimage" i hög grad har formats av margarinindustrin själv. Man har dietister anställda och det finns exempel där man är med och betalar lönen för inflytelserik expertis inom fettområdet. Det finns också exempel på hur margarinindustrin producerat informationsmaterial som används inom vården eller undervisningsmaterial för utbildning av vårdpersonal.

En rad forskningsrapporter visar dessvärre på ett samband mellan margarinkonsumtion och ohälsa. Det är hög tid att detta kommer till allmän kännedom. Jag skall snart återkomma med intressant information och forskningsrapporter i detta ämne.

Gunnar Lindgren



©: Gunnar Lindgren


TILLBAKA










Produktion: Webbateljén, Studio SOS, Osby, Sweden